En vecka på Kanarieöarna

Jag antar att de fanatiska hemsidesbesökarna inte släpper iväg mig på julledigt utan en utförlig rapport från min resa till Gran Canaria, så här kommer den.

Onsdag 14/12
Två förväntansfulla ungdomar anlände till Karlstads flygplats i god tid till planets avgång 16:20. Den ene van vid flyg och chartersemestrande, den andre totalt oerfaren och nyfiken som ett småbarn. Den förste var Henrik och den andre jag. Trots mina 25 år i människobranschen har jag stått med fötterna kontinuerligt fast på jorden.

Men något försenat (17:00) lyfte planet med mig ombord. En dryg mil ovanför jordens yta och med en hastighet nära 1000 km/h satt jag och Henrik i mer än fyra timmar innan vi fick markkontakt ånyo. En bussresa på 45 minuter tog oss från Las Palmas till Playa del Inglés där vi checkade in på hotellet, köpte några mackor i jourbutiken och kastade oss i sängen för att sova.

Torsdag 15/12
Någorlunda utsövda vaknade vi när solen redan stod högt på himlen. Vi tog med oss handdukar och sololja och tillbringade hela förmiddagen i hotellets solstolar som stod prydligt uppradade längs poolkanten. Poolen var dessvärre inte av den tempererade typen och det dröjde flera dagar innan jag vågade dyka i för en kort simtur. I solen var det desto varmare och det var med sorg vi såg den gå i moln framåt eftermiddagen. Nåja, vi hade mycket kvar att utforska som inte krävde solsken. Vi gav oss ut på vår första shoppingrunda i de närliggande köpcentrumen. Till en början ganska skrajsna för butikspersonal som ville dra in en i butikerna, men efter att ha vant in en lagomt irriterad och mördande blick att bemöta dem med gick det bättre. Vi hann med en promenad längs stranden också, efter att ha tillbringat några timmar med att vänta på att pastan skulle koka upp hemma på hotellrummets något tröga kokplattor. Vi lade oss tidigt.

Fredag 16/12
Det molniga vädret fortsatte och vi utforskade shoppingutbudet mer grundligt, kollade vart gatorna ledde osv. Trötta på hotellmatlagning letade vi upp en restaurang som såg trevlig ut. Restaurante Patio Canario hade klanderfri serveringspersonal och en snygg miljö i form av konstgjorda palmer och bambu. När Henrik och jag vill lyxa till det lite på fredagkvällen hemma i Sverige brukar vi beställa pizza. Så för att fira semestern beställde vi just - pizza. En Vesuvio till Henrik och en De fyra årstiderna till mig. Till efterrätt åt jag en banana split och sen var magen i fyra hörn.



För att göra av med några av kalorierna spelade vi ett parti minigolf. Vi spanade efter bra krogar men av någon anledning hamnade vi på hotellet där vi drack öl på balkongen istället.

Lördag 17/12
Dagen bjöd på fint men blåsigt väder. Vi solade vid hotellpoolen under förmiddagen, vilket vid det här laget nästan började ge synbara effekter på huden. Vi tog också en tur till havet där vi gick längs stranden och kollade på de stora vågor som rullade in. I slutet av Playa del Inglés övergår den långa sandstranden i stora, kulliga sanddyner som ger en mäktig ökenkänsla. Den kraftiga blåsten gjorde att man kände sig som en ökennomad där man vandrade backe upp och dal ned samtidigt som sanden kröp in i både öron, kalsonger och navel. Mäktig känsla! En snabb lunch på McDonalds intogs för att hinna utnyttja de sista soltimmarna vid hotellpoolen.



På kvällen hittade vi en ny trevlig restaurang vid köpcentrat Kasbah. El Rancho Steak House hette den och hade mexikanska kötträtter, stekta i häftiga eldslågor, som specialitet. Jag åt kolbäddsgrillat kycklingbröst med "friterade potatisbåtar". Henrik åt Enchiladas fyllda med fläskfilé. Till dessert beställde vi in varm chokladmuffin med glass, grädde och vaniljsås - naturligtvis dekorerat med brinnande tomtebloss - och varsin Tequila Sunrise. Två huttar honungsrom serverades med notan, något som jag inför resan läst mig till att det är en spansk tradition.



Återigen sprängmätta lämnade vi restaurangen för att fortsätta kvällen på Brogan's bar. Stället hade happy hour typ hela kvällen, vilket innebär att man fick dubbelt av allt man beställde. Ett tvåmansband utrustade med mikrofoner och gitarrer spelade de rätta låtarna som alla, oavsett nationalitet, kände igen och alla jublade när en man ur publiken steg upp på den lilla scenen och framförde R.E.M.s Loosing my religion. Fanns mycket intressant folk att titta på också. Till exempel telefonmannen med hustru, de tre brudmagneterna i vit skjorta samt pappan och sonen med beatlesfrilla. (Detta är internt och nedtecknas bara för att kommas ihåg av mig och Henrik.)



Söndag 18/12
Klart väder och mindre blåsigt. Vi solade ända fram till klockan 16 då solen försvann bakom hotellbyggnaden. Möra av solskenet tillbringade vi några timmar på rummet där vi läste pocketböcker. Sedan tiggde våra uttänjda magsäckar efter mat, så vi gick ännu en gång på restaurang-sight seeing. Vi blev indragna på ett stekhus (Toro House) som väl var sisådär - kyparna var stressade och virriga men maten var god. Jag åt oxfilé på spett och Henrik åt entrecote följt av glass. Honungsrom ingick även här. Kvällen blev lugn med godis och sprit på hotellrummet.



Måndag 19/12
Något molnigt igen och vi sov till 11. Solstolarna kändes inte så lockande, så vi tog en karta och utforskade nya gator och strosade runt i ännu fler butiker. Mitt på dagen tog vi siesta för att sedan promenera till ett av stadens största köpcentran, där vi inte varit tidigare. Yumbo hette centrat som hade många restauranger att välja mellan. Vi hamnade på ett ställe som hette Martel House och var helt okej. För mig blev det "blandad grillad fisk & skaldjur med potatis" med ett glas vitt vin (Gud..) och för Henrik kycklingbröst med vitlök.

Efter det gick vi tillbaks till hotellet och drack upp den sprit som fanns kvar i flaskorna. Det var varmt och skönt ute - t-shirtväder. Men granntanten förkunnade genom de icke ljudisolerade väggarna att "det kommer att bli regn, för jag känner ilningar längs ryggraden!" Fnysande åt detta begav oss Henrik och jag iväg för ett återbesök på Brogan's bar (med sin eviga happy hour). Henrik drack 2 Bacardi Breezer och min 4 cl whisky förvandlades till 8. Däremot fick jag bara en Piña colada av någon anledning. Dessutom såg personalen till att förse en med små drinkar och shots med jämna mellanrum. Jag försökte önska "What's up" med 4 non blondes av husbandet som inte kunde texten, men föreslog att jag skulle sjunga den själv. Jag önskade raskt "Here come's the sun" med the Beatles istället och dedikerade den till "my dear travel mate Henrik". När vi snubblade ut från krogen upptäckte vi att det hade det regnat. Granntanten log nog triumferande från sin balkong.



Tisdag 20/12
Regn, regn, regn. Sista semesterdagen öppnade sig himlen ordentligt. Tagna på sängen placerade butiksägarna ut spannar, kar och flaskor överallt där det regnade in. Henrik och jag tillbringade en timme på Cafe de Paris (där man kunde beställa svart kaffe, kanelbullar och lussekatter...) läsandes medan regnet förvandlade gatorna till mindre floder. Säde en tacksam tanke till Marre som fick mig att köpa pocketböcker innan vi reste. De kom väl till nytta under dagen. På kvällen åt vi på El Rancho igen, som blev vårt favoritställe av de vi testade. Personalen kände igen oss och vi fick samma bord som tidigare. (Skrämmande - när jag jobbade i affär var de enda kunder jag kom ihåg efter deras första besök de som var otroligt fula eller tanter som hade skägg osv...) Henrik rekommenderade enhiladas så sådana fick det bli. Och en ny varm muffin till efterrätt. Väl hemma på hotellet packade vi och städade och intog hotellsängen för sista natten.

Onsdag 21/12
Klockan 4 ringde väckarklockan. Bussen kom kvart över fem och transporterade oss till flygplatsen där vi satte sprätt på våra sista euros. Flygresan hem gick bra och Sverige bjöd på minusgrader och snö. Lägenheten kändes både ödslig, ombonad och lyxig på samma gång. Jag njöt av att duscha i vatten som höll samma temperatur genom hela duschningen och som inte bestod av klorerat havsvatten. Duntäcket och -kudden var inte heller fel och jag sov gott.

Sammanfattningsvis: Jättetrevlig resa. Varmt och skönt. Öl som kostar lika mycket som vatten. Lugn och ro. Inga datorer eller mobiltelefoner. Klart godkänt som första riktiga solsemesterresa.