Skrivet 2005-03-19 av Anders. Läst av 415 personer sedan räknarfunktionen startade 26/6 2005.
En shoppingrunda på Konsum fick mig att fundera över vilka personer man kan säga att man känner och därmed förväntas hälsa på. En del kontakter har man fått ärva av sina förädrar. Det finns ingen annan gemensam nämnare än att föräldrarna känner dem. Förväntas man hälsa på dem ändå?
En annan kategori är de som handlat av mig under mina yrkesverksamma år som kassabiträde. Då är det ju god sed att hälsa när man träffas. Men nu då, när jag inte jobbar i butik och de inte är mina kunder längre. Ska man bara sluta att hälsa på dem då? För att inte tala om gamla dagisfröknar, lärare och klasskompisars föräldrar. Hur gör man med dem? Jag kom fram till att jag inte orkar forska i det, så jag fortsätter att hälsa om jag är på humör för det.
Snart är det påsk. Pandora och Chatti blev glada över påskriset i buren. Tror jag i alla fall. De säger inte så mycket. Observera det fina påskrispyntet till vänster i bilden ovan. Det har min syster gjort. Bilden nedan föreställer en äkta honk.
Glad påsk i förskott önskar Honken.
