Kontraster

Livet är fullt av kontraster, filosoferade jag fram i helgen. Jag, Linus och pappa var ute på sjön i söndags och pimplade. Vårsolen stod högt på himlen, det var alldeles vindstilla och det var åtskilliga plusgrader. Trots att jag bara var klädd i träningsbyxor och varken hade mössa eller vantar så var det riktigt varmt och skönt. Det var superhärligt.

När jag satt där och njöt dök ett minne från året innan fram. Jag såg framför mig en bild av två huttrande killar med rimfrost i ansiktet, iklädda mössor, vantar, täckbyxor, långkalsonger, flera lager tröjor, sockor och skoterkängor. Naturligtvis är killarna Linus och jag. Vi står ute på en sjö och pimplar. Det är 25 minusgrader ute. Bredvid oss ryker det lite från en brasa som aldrig riktigt vill ta eld. Jag minns aldrig att jag frusit mer än vad jag gjorde den gången.

- Vad tänker du på, frågar Linus, och jag vaknar upp ur mina tankar.
- Att det är underbart väder idag, svarar jag.
Vi tittar på varandra och flinar. Jag har en känla av att han förstod vad jag egentligen menade.

Tänk att två minnen kan vara laddade med så olika känslor, trots att båda handlar om pimpelfiske. Jo då, livet ÄR fullt av kontraster.

Idag har jag varit på kurs. Jag har lärt mig varför man ska ta emot visitkortet ur höger hand av en affärskontakt från ett land med dåligt utvecklade badrumsresurser.